Syftet med informationen på denna sida är att kort redogöra för de i SweCarCol digitiserade arkivens historia och hur de beskrivits och förtecknats.
Fonds suédois de Saint Barthélemy (FSB), Archives nationales d’outre-mer, Aix-en-Provence
SweCarCols största digitiserade arkiv är det så kallade Fonds suédois de Saint Barthélemy (ung. Den svenska S:t Barthélemysamlingen) som förkortas FSB. Arkivet förvaras i Archives nationales d’outre-mer (ANOM) i sydfranska Aix-en-Provence. Arkivet består av 327 volymer och antalet bilder i SweCarCol är ca 176 000. FSB kan enklast kallas det svenska myndighetsarkivet som härstammar från S:t Barthélemy. Dess historia är kringgärdat av många historier och anekdoter, och den följande sammanfattning ger endast en översikt av arkivets historia. I litteraturen hänvisad till nedan redogörs uttömmande för de ofta invecklade turerna kring dess historia.
Handlingarna i FSB skapades av den svenska staten på S:t Barthélemy under perioden 1785–1878. Arkivet innehåller ett fåtal spridda handlingar från både före och efter det svenska innehavet, men i princip kan hela arkivets innehåll härledas till den svenska administrationen av kolonin. I traktaten mellan Sverige och Frankrike som reglerade avträdandet av kolonin stipulerades det att myndighetsarkivet skulle lämnas på ön för att kunna användas av det inkommande styret. Arkivet bevarades i bland annat det så kallade guvernementshuset i Gustavia. S:t Barthélemy löd under den större franska ön Guadeloupe och 1930 transporterades de svenska handlingarna till arkivet på Guadeloupe. Det är omöjligt att veta i vilken mån de dokument som idag finns bevarade i FSB faktiskt överensstämmer med de handlingar som lämnades på ön i och med det svenska avträdandet. Ett exempel på denna osäkerhet är att när S:t Barthélemys svenska historia började att tilldra sig svenskt intresse på tidigt 1960-tal återfanns ytterligare arkivalier i Gustavia (ca 75 000 sidor).
Delar av de arkivdokument som återfanns 1962 i Gustavia. Fotograf Olle Nyman, privat ägo.
Dessa dokument införlivades med FSB i det som då blivit det franska departementsarkivet på Guadeloupe: Archives départementales de la Guadeloupe. Under tiden på Guadeloupe ordnades arkivet av svenska amatörhistoriker och ordnades i de dokumentserier som fortfarande gäller. Tillgång till FSB är nödvändig för att kunna undersöka de flesta aspekter av kolonins historia. Det är till exempel endast i FSB det finns uppgifter om den svarta befolknings levnadsvillkor, i t.ex. serierna domstolsprotokoll (PJ), handlingar kring slaveriet (ES), mantalslängder (PO), m.fl.
Arkivet ordnades under 1960-talet i dessa översiktliga serier. Serierna skapades utan större förståelse för dokumentens ursprung och det råder stor både kronologisk och tematisk oordning i hur handlingarna klassificerats.
Några svenska forskare besökte arkivet på Guadeloupe och det beslutades att arkivet skulle transporteras till Frankrike för att restaureras och mikrofilmas. 1971 anlände arkivet till Archives nationales d’outre-mer i Aix-en-Provence. Delar av arkivet mikrofilmades under tidigt 1970-tal, men inga större insatser gjordes för att konservera eller restaurera det bitvis mycket skadade arkivet. Några svenska forskare fick tillgång till arkivet på 1980-talet, men senare stängdes arkivet för forskning på grund utav dess dåliga skick. Nytt intresse för svensk kolonial historia innebar förnyat fokus på FSB och under tidigt 2010-tal fick en grupp från Uppsala Universitet tillstånd att digitisera delar av arkivet. Projektet växte och ledde till att hela FSB digitiserades. Forskningsmedel erhölls 2018 för att skapa det digitiserade SweCarCol-arkivet.
Förteckningar och litteratur kring FSBs historia
En kort beskrivning av varje arkivvolyms innehåll finns i Alvin, detta är huvudposten för FSB, välj sedan en volym för dess beskrivning, i detta exempel volym 59, Finanskonseljens protokoll.
Kort översiktlig förteckning av FSB från ANOM: Inventoire provisoire.
Arkivarie Björn Lindhs förteckning (1973) av FSB inför mikrofilmning: Förteckning FSB.
Journalisten Rolf Lamborn skrev om sitt och hustruns Florence Lamborns arbete med arkivet: “The Archives of Saint Bartholomew Rediscovered”, Swedish Pioneer Historical Society, 1964, full text: https://collections.carli.illinois.edu/digital/collection/npu_sahq/id/3005/rec/1
Riksarkivarie Ingvar Andersson om det svenska arkivet och dess innehåll: “Arkivalier från S:t Barthélemys svenska tid”, Arkiv, samhälle och forskning, 1965. Full text här.
Arkivarie Björn Lindh som ansvarade för den partiella mikrofilmningen av FSB under tidigt 1970-tal redogjorde för arkivets innehåll: “Det svenska S:t Barthélemy-arkivet”, Arkiv, samhälle och forskning, 1974. Full text här.
Forskaren Jacynthe Lavoie gick under 1980-talet igenom både FSB och annat arkivmaterial med anknytning till kolonin: Sources concernant l'île Saint-Barthélemy dans les archives de France, 1987.
Direktören på Archives départementales de la Guadeloupe Anne Lebel redogör för FSBs historia och innehåll: “Saint Barthélemy et ses archives : une connaissance historique éclatée”, Bulletin de la societé d’historie de la Guadeloupe, 2011, full text: https://doi.org/10.7202/1036826ar
Historiker Fredrik Thomasson om arkivets historia och digitaliseringen av FSB: “Den karibiska skorpionen: Om digitaliseringen av det svenska Saint Barthélemy-arkivet i Aix-en-Provence,” Historisk tidskrift, 2018, full text: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353004; och i en utökad version på engelska: “The Caribbean Scorpion: The Saint Barthélemy Archive and Swedish Colonial Amnesia.” Small Axe, 2020: https://doi.org/10.1215/07990537-8604478
Det svenska S:t Barthélemyarkivet förvarades i denna byggnad i Basse-Terre på Guadeloupe innan det transporterades till Frankrike under 1970-talet.
S:t Barthélemysamlingen (SBS), Riksarkivet, Marieberg
Riksarkivets S:t Barthélemysamling (SBS) innehåller främst av handlingar som skickades från kolonin till myndigheterna i Stockholm. Arkivet består av 75 volymer (med olika typer av numrering) och antalet bilder i SweCarCol är ca 45 000. Arkivet ordnades och förtecknades senast 1893, en mindre accession tillförde ytterligare handlingar 1984 (volym 52). I arkivet finns till exempel guvernörernas rapporter, utdrag ur rättegångshandlingar, ekonomisk rapportering, mm. Om man beaktar proveniensprincipen så är FSB och SBS i stor utsträckning delar av samma arkiv eftersom handlingarna framställdes av styrelsen i den svenska kolonin. Även utkast till korrespondensen med kolonin finns i SBS och denna överlappar i viss mån den inkommande korrespondensen i FSB. Riksarkivets förteckning över SBS. En kort beskrivning av varje arkivvolyms innehåll finns i Alvin, detta är huvudposten för SBS, välj sedan en volym för dess beskrivning, i detta exempel volym 1A i SBS.
Svenska västindiska kompaniet (SVIK), Riksarkivet, Marieberg
Svenska Västindiska Kompaniet grundades i Stockholm 1785 och upplöstes 1805. Kungafamiljen var den största av kompaniets ca 115 ägare. Kompaniets verksamhet var nära förknippat med styrelsen av kolonin och kompaniet kan i många avseenden definieras som en del av den statliga administrationen av S:t Barthélemy. Till exempel var kompanianställda medlemmar i styrelseorganet konseljen. Kompaniets arkiv innehåller bokföring och ekonomisk rapportering men även korrespondens och rapporter med bäring på kolonins historia under de två decennierna av kompaniets verksamhet. Kompaniets arkiv är en del av Riksarkivets större ämnessamling Handel och Sjöfart. SVIKs arkiv består av 145 volymer (med olika typer av numrering) och antalet bilder i SweCarCol är ca 28 000. Riksarkivets förteckning över Handel och Sjöfart, SVIKs arkiv förtecknas på sidan 8ff. En kort beskrivning av varje arkivvolyms innehåll finns i Alvin, detta är huvudposten för SVIK, välj sedan en volym för dess beskrivning, i detta exempel volym 86 i Handel och Sjöfart, den första volymen i samlingen som innehåller arkivalier kring det västindiska kompaniet. Den mest ingående undersökningen av SVIKs verksamhet – dock endast kompaniets första dryga decennium – är Ingegerd Hildebrands doktorsavhandling: Den svenska kolonin S:t Barthélemy och Västindiska kompaniet fram till 1796 (Lund 1951). I bibliotekskatalogen Libris: http://libris.kb.se/bib/8074428. Hildebrand beskriver kort SVIK-beståndet i Riksarkivet och andra svenska arkivalier och tryckta verk med anknytning till S:t Barthélemy under kolonins första decennier på sidorna 325–334.
Kolonialdepartementet, Riksarkivet, Marieberg
Kolonialdepartementet upprättades under 1810-talet och hade efter avträdet av de svenska nordtyska territorierna 1815 som huvudsaklig uppgift att sköta förvaltningen av S:t Barthélemy. Det digitiserade beståndet består av 36 volymer (med olika typer av numrering) och antalet bilder i SweCarCol är ca 1 800. En kort beskrivning av varje arkivvolyms innehåll finns i Alvin, detta är huvudposten för Kolonialdepartementet. Det digitiserade materialet innehåller bland annat protokoll rörande styrelsen av kolonin från ca 1810 till 1844, året då administrationen av kolonin överläts till finansdepartementet. Kolonialdepartementets tillkomst och verksamhet redogörs för i Riksarkivets förteckning och översikt av materialet.
Övriga arkiv: Arkiv på S:t Barthélemy
Under avdelningen Övriga arkiv finns ett antal handlingar från S:t Barthélemy…
Volym 1: Jordebok för staden Gustavia med kvarterskartor och register över fastigheter och ägare, tycks använd från 1791 till slutet av den svenska perioden, i Collectivité de Saint Barthélemys ägo.
Volym 2: Folkräkning över staden Gustavia utförd av det inkommande franska styret år 1878, i Collectivité de Saint Barthélemys ägo.
Volym 3: Folkräkning över områdena Sous le Vent utförd av det inkommande franska styret år 1878, i Collectivité de Saint Barthélemys ägo.
Volym 4: Folkräkning över områdena Quartiers au Vent utförd av det inkommande franska styret år 1878, i Collectivité de Saint Barthélemys ägo.
Volym 5: Handlingar från familjen Dinzeys papper, daterade 1819–1867, i privat ägo Saint Barthélemy.
Volym 6: Konseljprotokoll daterade 1797–1797, i delvis mycket dåligt skick, i privat ägo Saint Barthélemy.
Arkivöversikter
En lista över projektets alla digitaliserade arkivvolymer: SweCarCol List Digitized Archival Volymes.
Flera ansatser till att inventera arkivmaterial med anknytning till svenska S:t Barthélemy har gjorts av olika parter. På Riksarkivets uppdrag listade Göran Rydeberg (ca 2007) ett antal samlingar som innehåller arkivalier med anknytning till den svenska kolonin och översikten avslutas med en bibliografi över tryckt material: Sveriges sista koloni, S:t Barthelemy i arkiven, Svenska och utländska beståndsöversikter.
Arkivarie Erik Norberg har på engelska sammanställt en kort översikt av arkivmaterial (2006).
Per Tingbrand sammanställde 2010 en omfattande översikt av arkivalier och tryckt material med anknytning till svenska S:t Barthélemy.
Källförteckningen i Ingegerd Hildebrands doktorsavhandling (nämnd ovan) listar S:t Barthélemyarkivalier.
Jan Arvid Hellström har i sin religions- och kyrkohistoriska studie av den svenska kolonin inventerat flera arkivs bestånd med anknytning till forskningsområdet, även i Storbritannien och Frankrike: ”-åt alla christliga förvanter-”: en undersökning av kolonial förvaltning, religionsvård och samfundsliv på S:t Barthélemy under den svenska perioden 1784–1878 (Uppsala 1987). Boken finns i full text här.
Forskaren Jacynthe Lavoies inventering av FSB nämnd ovan innehåller även information om arkivalier i ytterligare arkiv.