Om projektet Swedish Caribbean Colonialism

Den vetenskapliga bakgrunden till Swedish Caribbean Colonialism (SweCarCol) var svårigheterna kring att bedriva forskning kring det svenska innehavet (1784–1878) av den karibiska ön S:t Barthélemy. När Sverige avträdde kolonin till Frankrike 1878 lämnades det svenska myndighetsarkivet kvar på ön (mer om arkivets historia här). Det svenska arkivet, Fonds suédois de Saint Barthélemy (FSB) (ung. Den svenska S:t Barthélemysamlingen) befinner sig nu i de franska nationalarkivens kolonialavdelning Archives nationales d’outre-mer (ANOM) i Aix-en-Provence. Det var och är fortfarande stängt för forskning på grund av handlingarnas ofta dåliga skick. Då tillgången till arkivet är nödvändigt för att undersöka det svenska innehavet inledde SweCarCols projketledare ett försök att tillsammans med ANOM att digitisera arkiven 2012. Eftersom FSB är stängt för forskning var digitisering av hela arkivbeståndet den enda möjligheten att överhuvudtaget få tillgång till arkivet. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse bidrog till kostnaderna och själva digitiseringen avslutades 2017. Två doktorander deltog i projektet och använde det digitiserade FSB i sina respektive avhandlingar, Pålsson 2016 och Wilson 2016. Idén att digitisera FSB innefattade målet att göra arkivet tillgängligt för allmänheten, men medel för detta saknades. I regeringens forskningsproposition 2016 påtalades behovet att främja ”datadriven forskning, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap” (Prop. 2016/17:50, s. 95). Vetenskapsrådet utlyste 2018 medel för digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar. Projektgruppen för Swedish Caribbean Colonialism tilldelades tillsammans med flera andra projekt medel inom satsningen under namnet DIGARV (bedömningsgruppens utlåtande gällande SweCarCol här).

Metadata och databas

Det digitiserade arkivmaterialet lagras på Uppsala universitetsbiblioteks depositorium Alvin. Huvudposten för projektet på Alvin länkar vidare till de respektive arkiven. Arkivvolymerna har gåtts igenom sida för sida och information om innehållet dokumenterats i form av metadata. Denna metadata är dokumenterad i en databas som används av webbplatsens sökmotor för att presentera sökresultaten. Databasen innehåller ett antal fält som ger information om dokumentets datum, ursprung, innehåll etc. Varje dokument har också kategoriserats för att göra det möjligt att hitta dokument som innehåller liknande typ av information. Mer information om sökmotorns funktion och metadatakategorier finns under menyvalet sökhjälp.
Databasens fält och kategorier specificeras i ett separat dokument. Själva databasfilen (i två olika format) som ger tillgång till all metadata som skapats under projektet gång finns arkiverad i en särskild post i Alvin. Detta garanterar att metadata som skapats i projektet kommer att finnas tillgängligt i till exempel det fall sökmotorn drabbas av tekniska problem.

Tack

SweCarCol-projektet skulle inte ha varit möjligt utan stöd från många institutioner och personer, och endast ett fåtal av dem kan nämnas här. Vårt uppriktiga tack går till finansiärerna av SweCarCol: Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, och Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Stödet från arkivinstitutioner, bibliotek och andra innehavare av dokument har varit avgörande, bland annat Archives nationales d'outre-mer, Riksarkivet och Collectivité de Saint-Barthélemy. Vid Uppsala universitet var samarbetet med universitetsbiblioteket och IT-avdelningen avgörande. Vi har också fått stöd från en lång rad kollegor, både i Sverige och utomlands. Stödet från intresserade på Saint Barthélemy har varit en stor uppmuntran och gett oss viktiga insikter. En fullständig namnlista skulle bli mycket lång, här nämner vi bara några av våra viktigaste samarbetspartners: Kent-Inge Andersson, Martine Cornede, Jacques Dion, Jean-Yves Dissais, Pauline Dissais, Marcus Hjortzén, Arlette Magras, Elise Magras, Benoît van Reeth, Daniel Wadskog, Malin Wallin Nygårds. 

Projektgruppens publikationer

Ale Pålsson, postdoktoral forskare

  • ‘The Nightmare Island: Representations of Saint Barthélemy in Swedish Novels”, Scandinavian Studies, vol. 95, no. 1 (2023): 56–84. Fulltext pdf.
  • 'Diversity and division: Digital mapping of censuses in the Swedish Caribbean, 1835–1872’, Atlantic Studies 20, no. 1 (2023): 109–133. Fulltext pdf.
  • Ale Pålsson, ‘Lingonröd sol: Sexualitet, alienation och svenskhet i svenska kolonialromaner’, Historisk Tidskrift (2020): 498–528. Fulltext pdf.
  • Talking past the Atlantic: Political culture in St Barthélémy, 1800–1825’, Revue d’Histoire Nordique, No. 21 (2017): 111–130.
  • ’Smugglers before the Swedish throne: Political activity of free people of colour in early nineteenth-century St Barthélemy’, Atlantic Studies, Global Currents, Vol. 14, No. 3 (2017): 318-335.
  • ‘Our Side of the Water: Political Culture in the Swedish colony of St Barthélemy 1800–1825’, (Stockholms universitet, doktorsavhandling: 2016). Fulltext pdf.
  • ’Common ground – Neutrality and Political Culture in St. Barthélemy 1800-1820’, i Neutrals and Neutrality in the Atlantic world in the 18th century (1700-1820) A global approach, ed. Eric Schnakenbourg, 349–375. Éditions Les Perséides: Bécherel, 2015.

Fredrik Thomasson, projektledare

  • Svarta S:t Barthélemy : människoöden i en svensk koloni 1785-1847. Stockholm: Natur & kultur, 2022.
  • ‘Black Healers, Surgeons and ‘Witches’: Medicine, Mobility and Knowledge Exchange in Swedish St Barthélemy 1785–1815’, Social history of medicine (2022): 49–71. Fulltext pdf.
  • ‘The Caribbean Scorpion: The Saint Barthélemy Archive and Swedish Colonial Amnesia,’ Small Axe, no. 62 (2020): 53–66.
  • ‘Knowledge, Silence and Denial: the late 18th century debate on Slavery and Colonialism in Sweden’, i: The Moment is Now: Carl Bernhard Wadström’s revolutionary voice on human trafficking and the abolition of the African slave trade, red. Anders Hallengren, 31–45. (West Chester: Swedenborg Foundation Publishers, 2019). Fulltext pdf.
  • 'Moors in the Caribbean, Sámi in the Seraglio: Swedish Theatre and Slavery Around 1800', Modern Languages Open 1, nr. 1 (2020): 1–19. Fulltext pdf.
  • ‘Tryckort Gustavia – nya svenska karibiska tidningar och slaveri 1804–1828’, Biblis (2018): 2–25. Fulltext pdf.
  • “Gustavia Free Press? Print, Censorship and Handwritten Papers in the Swedish Colony Saint Barthélemy.” In Handwritten Newspapers: An Alternative Medium during the Early Modern and Modern Periods. Eds. Heiko Droste & Kirsti Salmi-Niklander (Helsinki: Studia Fennica Historica 26, 2019): 60–77. Fulltext pdf.
  • ‘Sweden and Haiti, 1791–1825: Revolutionary Reporting, Trade, and the Fall of Henry Christophe’, Journal of Haitian Studies 24, no. 2 (2018): 4–35. Fulltext pdf.
  • ‘Den karibiska skorpionen. Om digitaliseringen av det svenska Saint Barthélemyarkivet i Aix-en-Provence’, Historisk Tidskrift (2018): 78–90. Fulltext pdf.
  • ‘32 piskrapp vid quatre piquets. Svensk rättvisa och slavlagar på Saint Barthélemy’, Historielärarnas förenings årsskrift (2013): 7–29. Fulltext pdf.

Victor Wilson, postdoktoral forskare

  • ‘Enclaves of Exception: Reaping the Advantages of Colonialism through Free Trade in the Scandinavian Caribbean, 1672–1815’, Global Intellectual History (CS, 2024).
  • ‘The Swedish Slave Trade Efforts at the Turn of the Nineteenth Century: Case Studies in Nordic Transimperial History’, The Journal of Imperial and Commonwealth History 51, nr. 3 (2023): 555–575. Fulltext pdf.
  • ’Saint-Barthélemy a la systeme colonial français, 1793–1801’, I Entre exclusif et contrebande: les navigations commerciales aux Antilles (1600–1830). Red. Boris Lesueur & Jean-Sébastien Guibert, 95–112. Paris: L'Harmattan, 2022. Fulltext pdf.
  • ‘Contraband Trade under Swedish Colors: St. Barthélemy’s Moment in the Sun, 1793–1815’, Itinerario 43, no. 2 (2019): 327–347. Fulltext pdf.
  • ‘Gustavia, Saint-Barthélemy, 1793–1815. Pohjoismainen vapaasatama Karibianmeressä.’ I Pohjola, Atlantti, Maailma. Vuorovaikutuksen historiaa. Red. Kalle Kananoja & Lauri Tähtinen. Helsinki: Suomalaisen kirjallisuuden Seura, 2018. Fulltext pdf.
  • ‘La Suède, la libre-échange suédois et l’empire informel dans les Caraïbes, 1812–1814’, Revue d’histoire nordique / Nord Historical Review (2018): 35–58.
  • ‘Commerce in disguise : war and trade in the Caribbean free port of Gustavia, 1793–1815’, (Åbo Akademi: doktorsavhandling, 2016). Fulltext pdf.
  • (med Han Jordaan) ’The Eighteenth-Century Dutch, Danish, and Swedish Free Ports in the Northeastern Caribbean: Continuity and Change’. I Dutch Atlantic Connections, 1680–1800: Linking Empires, Bridging Borders. Red. Gert Oostindie & Jessica V. Roitman, 275–308. Leiden: Brill, 2014. Fulltext pdf.