Hoppa till huvudinnehållet
Swedish Caribbean Colonialism
English

Undervisningsmaterial

1. S:t Barthélemy och det svenska slaveriet (för gymnasiet)

 

Bakgrundsinformation

St Barthélemy blev en svensk koloni 1784, men det var en fransk koloni innan dess. Redan när svenskarna kom till ön fanns fransktalande bönder och förslavade människor. Däremot blev det väldigt många fler senare. Sverige anpassade lagarna över hur man skulle behandla det förslavade efter Code Noir, det vill säga systemet på den franska kolonin Martinique.

Instruktioner

Låt studenterna samlas i grupper och söka på swecarcol.ub.uu.se. Förslagsvis kan studenterna få 60–80 minuter, för att kunna söka, läsa och reflektera. Alternativt kan de få det som projekt, och redovisa vid nästa lektion.

  1. Låt eleverna läsa tre olika inventarier från St Barthélemy, där allting i ett hushåll värderas. Denna värdering skedde i samband med ett dödsfall eller konkurs, ungefär som ett testamente.

    Thomas Simmons
    Johan Gustaf Quarenberg
    Thomas Edel

    Vad kan man lära sig om de förslavade personerna utifrån dessa värderingar? Vad kan man inte lära sig?
  2. Låt eleverna läsa igenom detta läkarintyg av Samuel Fahlberg, angående den förslavade kvinnan Susannah. Vad kan man lära sig om henne och hennes ägare?

    Läkarintyg av Susannah
     
  3. Har några frågor dykt upp om St Barthélemy eller om slaveriet? Är det någon information eller något dokument ni hade velat hitta?

Observera:

  • Flera av dokumenten är på gammalmodigt språk, och kan vara skadade.
  • Mycket av språket om slaveriet kommer från ett samhälle med rasistiska värderingar. Var beredd på att känsliga termer kommer att uppstå i databasen och i dokumenten.

2. Sjömännen och deras värld (för gymnasium / högskola)

Detalj yr gravyren Vue de la ville Gustavia dans l'isle S:t Barthélemy : Utsigten af staden Gustavia på ön S:t Barthélemy (omkring 1800). Tillkomstinformationen och hela den digitala reproduktionen hittar du på Alvin.

Bakgrundsinformation:

Gustavia var tidvis en mycket livlig hamnstad, särskilt under Napoleonkrigen. Den svenska frihamnen spelade då en speciell roll som en neutral mellanhand för länder som låg i krig med varandra. Tillgång till livsmedel och andra varor var ett villkor för kolonier i Karibien som hade stora slavbefolkningar. Sjömännen som arbetade ombord på fartygen levde ett farligt liv och kom från vitt olika bakgrund och orter. Skeppen (oftast mindre 1- eller 2-mastiga slupar eller skonerter) och deras besättningar registrerades i s.k. sjörullor.

Exempelbild från undervisningsmaterialet. En sjörulla (eller “Munster-Rulla” som det heter här) registrerade skepp och deras besättning. Till vänster/verso ses skonerten “Savages” och dess besättning. Till höger/recto samma för skonerten “Trimmer”. Se en högupplöst version av bilden här.

Fartygen som inregistrerades i sjörullorna var alltså svenska och hade svenska flaggor, även om besättningen kom från många olika håll i världen. Sjörullorna innehåller mycket information på litet utrymme. För det första skrevs datumet för inregistrering ner. På exemplet ovan är det den 8 juni 1814 för skonerten “Savages” och den 10 juni 1814 för skonerten “Trimmer” (se siffrorna “8” och “10” vid de övre sidhörnen). Månaderna framgår vid byte, t.ex. mellan juni-juli då “juli” skrivs ut. Man kan anta att fartygen seglade ut kort efter att de inregistrerats. I sjörullorna anges även skeppets namn och ägare samt skeppet storleksmått, mätt i s.k. svenska läster. En svensk läst motsvarade ca. 2,4 ton.

De innehåller även besättningsmedlemmarnas namn, deras födelseort, deras ålder, deras roll ombord samt deras lön (läst från vänster till höger i spalterna ovan). När det handlade om förslavade människor framgår i regel inte deras födelseort eller ålder. Detta var det vanliga för slavar i denna typ av bokföring. I exemplet ovan gällande skonerten “Trimmer” var i själva verket en majoritet av besättningen förslavade. Männen John, Scipio, David och Ned tillhörde skepparen George Hassell. Deras lön kunde till största del eller helt och hållet gå till deras ägare. Lönen bestod (OBS antagligen) i antalet styvers per dag. En styver var en mindre myntvalör under den spanska silverpiastern eller peson. En kort beskrivning av mynt- och valörsystemet i den svenska kolonin finns nedan bland extramaterialet.

Instruktioner

Man kan lära sig massor om hur handeln och sjöfarten såg ut i Karibien under den här tiden genom sjörullor, inte minst hur livet ombord ett fartyg var och vilket liv sjömännen levde! Materialet som kan användas till den här övningen är en samling på över 270 sjörullor från juni 1814 – december 1815. Här är en länk till början av materialet. Den fullständiga referensen till materialet är:

Materialet i fråga är stort. Bestäm dig för om det ska bli en heltäckande statistisk undersökning, mindre urval eller enskilda stickprov. Anpassa arbetsmängden enligt studienivå och tillgängliga tidsresurser. Följande frågor kan vara vägledande för den typ av undersökningar man vill att studenterna ska göra:

  1. Hur många av skeppen hade förslavade människor som en del av besättningen? Var detta vanligt? Varför tror du förslavade besättningsmän förekom eller inte?
  2. Varifrån kom sjömännen, dvs. var var de födda? Var det vanligare med sjömän från Karibien och Amerika än Europa och varför, i så fall? Hur vanligt var det
  3. Hur såg en vanlig besättning ut? Det vill säga: hur många måste det finnas i en besättning för att föra ett skepp? Vilka besättningsroller fanns alltid med, och vilka kunde man undvara? 

Hjälpmedel och extramaterial

  • “Masters and Mariners” (pdf) - en kort beskrivning av sjörullorna och vilka slutsatser man kan göra utgående från det. Från V. Wilson, ‘Commerce in Disguise: War and Trade in the Caribbean Free Port of Gustavia, 1793–1815' (PhD-dissertation, Åbo Akademi University, 2015), 
  • “A Note on Money, Rates of Exchanges and Values” (pdf) - en beskrivning av myntsystemet och användningen av pengar i Karibien under 1700-talet. Från V. Wilson ‘Commerce in Disguise’ (2015), 
  • Marine Lives (länk) - en historisk sjöfartswiki som innehåller massor med information om skeppsyrken och om livet ombord ett fartyg under 1600- och 1700-talen. 
  • "Sjömanstermer" (pdf) - en ordlista över maritima termer. Innehåller svenska namn på sjömansyrken med engelsk översättning samt andra språk. Skapad av Svenska sjöfartsverket.

Ytterligare läsning

  • Michael J. Jarvis, ‘Maritime Masters and Seafaring Slave in Bermuda, 1680–1783’, The William & Mary Quarterly 59, no. 3 (2002), 585–622. Länk till artikeln i JSTOR (kräver prenumeration eller inloggning via universitet).

Annat undervisningsmaterial

Myndigheten Forum för levande historia fick 2021 ett statsuppdrag att ta fram ett material om det svenska deltagandet i slaveriet och den transatlantiska slavhandeln. Materialet riktar sig till elever i årskurs 7-9, samt till gymnasieelever och studenter i vuxenutbildning. Materialet innehåller texter, personberättelser, övningar, en kort film, mm. Det finns även en lärarhandledning som kan vara till stor hjälp med tanke på materialets svårighetsgrad. SweCarCols projektledare Fredrik Thomasson var ansvarig för faktainnehållet i materialet vilket i huvudsak bygger på källor som finns i SweCarCols digitaliserade arkiv: Sverige, slavhandeln och slaveriet

3. Åsikter och synen på slaveri i Sverige och Karibien (för gymnasiet)

Slaveriet som institution var inte okontroversiellt i Sverige när St Barthélemy blev en svensk koloni, men för många var det acceptabelt. Vad fanns det för tankar och åsikter om slaveriet? I denna övning kommer eleverna att läsa två texter, som var samtida med St Barthélemy som slavsamhälle. Det ena är en beskrivning av St Barthélemy, skriven av Bengt Anders Euphrasén, där han beskriver slavarnas tillstånd på ön. Det andra är en anonym insändare som skrevs under namnet “Anti-Barbarian”.

Utdrag ur Bengt Anders Euphraséns Beskrifning öfver svenska vestindiska ön St. Barthelemi, 1795
Klipp från The Report of Saint Bartholomew, av Anti-Barbarian, från 7 maj, 1804

Låt studenterna arbeta med följande frågor:

  1. Hur tycks förslavade personer behandlas på St Barthélemy? Vad berodde deras livstillstånd på?
  2. Vilka verkar författarna vara sympatiska emot? Vad tror ni de själva tycker som slaveriet?
  3. Hur representativa tror ni dessa texter var? Var de vanliga eller ovanliga? Tror ni att folk i Sverige kände till hur det var för de förslavade i S:t Barthélemy?

Observera!
Dessa texter är jämförelsevis lätta att läsa, men de använder ett gammalt språkbruk och kan behöva förklaras. Särskilt Euphrasén återanvänder flera ord som vi idag anser är stötande. Var beredda på att vissa studenter kan uppröras över språket.